Neråt neråt neråt, hur jävla långt neråt kan man komma igentligen ?
Så fort det kommer minsta lilla positiva sak så tvärvänder det och allt blir skit igen.
Jag förstår inte..
Vad fan har hänt, varför hör du inte av dig längre?
Jag börjar tycka att det är ganska trist att ända gången vi snackar är om jag hör av mig.
Så fort jag börjar tro och hoppas att allt är bra igen så visar sig motsatsen.
Har jag gjort dig nåt ? Är du sur på mig ?
Diskuterade med Johan på power meet om att man alltid frågar folk och blir frågad om hur man mår, men undra varför ? Man säger alltid att det är bra, varför ? Jo, för helt ärligt så bryr sig folk inte ifall man mår skit. Det är bara av ren artighet som man låtsat att man bryr sig. Så jävla falsk människan är.
Vi satt och snackade massor, ett allvarligt snack faktiskt. Han är så söt den karln :)
Nähepp. Nu ger fingrarna upp. Tack för mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag förstår dig. Det hela är sjukt.
Jag finns här för dig.
Den där Johan är en klok man.
<3
Tack för det <3
Jaa, han är ju det. Synd bara att det inte fins fler av den sorten.
Skicka en kommentar